Nu har centern fått frispel på
NSD:s debattsidor.
Stefan Tornberg i spetsen för försämrade villkor för ungdomar på arbetamarknaden. Han hävdar fortfarande att ungdomar som redan har svårt att komma in på arbetsmarknaden lättare skulle få jobb om arbetsgivarna utan vidare ska kunna ge dem sparken.
Det som för de allra flesta ungdomar lyser igenom i argumentationen är naturligtvis att det ligger något annat bakom förslaget. Desperation för en otillräcklig politik för arbete, men också för att på sikt försvaga facken (vilket inte längre är någon nyhet att centern vill göra). Det blir väldigt tydligt när man i förslaget ser att ett
ungdomsavtal ska vara frivilligt. Man ska som ung alltså kunna välja mellan att få jobb eller att kunna bli sparkad hursomhelst. Självklart fattar även centerpartister att det skulle leda till att den rådande anställningsformen med anställningstrygghet urholkas.
Stefan Tornberg skriver "Nio av tio svenska företag säger att ett speciellt ungdomsavtal gör dem mer benägna att anställa ungdomar".
Skulle det vara en nyhet att företagare hellre anställer någon de skan sparka utan egentliga skäl? Jag menar då skäl som inte har att göra med om den anställde sköter sitt jobb eller inte. Det behövs knappast någon undersökning för att fatta att företagarna tjänar på en helt flexibel arbetsmarknad. Motsatsen är ju de facto den anställdes intresse. Den anställde vill knappast flexibelt kunna förlora sin livsförsörjning. Eller hade centern tänkt att företagarna ska anställa folk som egentligen inte vill jobba, eller inte behöver jobba för att försörja sig?
Stefan Tornberg skriver också att en anledning till att företagen inte anställer ungdomar är för att det är så krångligt.
Är det krångligt att anställa?
Nä, så klart det inte är. Det är ytterligare en av de borgerligas myter om företagande. Hur svårt är det att betala in sociala avgifter och skatt på ett arbete. Kan man de fyra räknesätten så ordnar det där sig. Varför hävdar då Tornberg att det är så svårt? Det handlar återigen om andra saker än de han hävdar. Om man förenklar en anställning genom att låta företagaren göra som han vill med arbetstider, arbetsuppgifter och arbetsmiljö så blir det naturligtvis enklare för företagaren, men blir det bättre? Inte om du frågar den anställde, så klart.
Vem vill inte vara trygg i sitt arbete, trygg i att ha ett jobb nästa dag, och trygg i att man faktiskt kan påverka sin arbetssituation?
Vad är då lösningen?
Anställ där det behövs. Inom den offentliga sektorn där jobben faktiskt behövs. Sedan 1991 har samhället förlorat kring 400 000 anställda inom vård, skola och omsorg. Där har vi förklaringen till utslitning och överbelastning för de som är kvar. En bra offentlig service skapar dessutom en tillväxt för företagare och ger möjlighet för anställda inom privat sektor att skaffa barn och få vård när det behövs. Ska man (som centerpartister i länet ofta gör) bygga sig en fritidsstuga så behövs det folk i kommunerna som kan skynda på byggansökningar. Detta gäller ju förstås också de företag, med behov av nybyggationer, som nyetableras.
När IKEA nu öppnar i Haparanda så kommer det antaligen anställas en hel del människor i kommunen. En del kommer säkerligen flytta till kommunen och andra kommer pendla till arbete. Dessa anställda behöver en bra och stark offentlig service för att etableringen i sig ska fungera men också för att kunna bo och arbeta i kommunen. Andra företag kommer antagligen försöka sig på etableringar och rida på vågen av försäljning som väntas iom det ökade antalet besök av människor som vill handla.
Förslaget är alltså; anställ föreskolepersonal och lärare för de anställdas barn, anställ vårdbiträden som kan ta hand om de gamla, anställ människor som kan ge en offentlig service åt kommuninnevånare och företag.
Så länge centern inte föreslår att jobben behövs i offentlig sektor så kommer vi se mer av genomskinligt idiotiska utspel.
När Moderaterna inte länge pratar politik så tar Centerpartiet sig ton. jag har inte bestämt mig för om jag tycker att det är bra att de fortsätter avslöja borgerlig otillräcklighet eller om det var bättre med moderat tydlig klasspolitik. Nåja, vi vet ju iallafall att kärnan i de borgerliga förslagen inte på något sätt har förändrats. Det är fortfarande en fråga om på vems sida vi ställer oss. Centern har med all önskvärd tydlighet ställt sig mot de anställda, särskilt om de är unga.
Vill man läsa Stefan Tornberg och andra centerpartisters debatter går man in på
http://www.nsd.seGunnar
